Hatar såna här dagar

2009-03-04 @ 03:43:13
Jag sitter i bilen och kokar av vrede. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vissa dagar blir jag så här.. Jag ser bara svart. Allt är fel och alla har fel. Spelar ingen roll vad som sägs eller görs. Vet att det bara är min hjärna som spelar mig ett spratt. Vet att det inte är någo fel på folket som ringer mig eller på människorna som vill korsa gatan vid övergångs stället.
Men jag kan inte hjälpa det. Det rör sig för många tankar i huvudet på mig. Jag vet mycket väl om att det är mig det är fel på och inte på alla andra, så därför biter jag i hop och håller färgen. Det är inte många som vet att jag känner så här, efter som jag alltid ( oavsätt vad ) har ett leende på läpparna. När jag inte jobbar brukar jag antingen ringa en av tjejerna eller bara ligga och kolla på tv tills det går över. Allt e så mycket lättare på dagen. Alla som förstår mig och som jag kan prata med är vakna då. Men på natten blir det problem då jag måste vara redo att ta emot skit från folk hela tiden. Så då har jag utarbetat en lösning till problemet. Jag ringer den enda jag har nattetid som faktist kan ta att jag ringer och muttrar, skricker, klagar och vreser om allt och alla.. I natt va en sådan natt.  Efter ca 3 sek av vårat telefonsamtal hör hon att jag har en sån dag..
Jag vräser ut "va fan du kan ju inte mummla när du pratar, hur fan ska folk då fatta"..
Hon tystnar och säger bara "så det en sån dag..."  Sen pratar hon på som vanligt..

Nu låter det som om jag får så här ofta. Det får jag inte...

Känslan jag får när jag blir så här, går att gämföra med känslan man får när man är såå röksugen att man nästan är redo att göra vad som hälst för ett bloss. Ni som röker eller har rökt vet vad jag pratar om.. Ni vet när det pirrar i kroppen. Händerna börjar nästan skaka och man får en stressad blick. När humöret går från glad till arg, till irreterad till något annat. Den där känslan längst ner i lungorna som kommer när du andas in ett ljupt andetag. Efter ett tag får man en befrielse och man kan återigen slappna av.  För en rökare är befrielsen en ciggaret, för mig hjälper det att bara prata om något annat. Vad som hälst och inget alls.
 
Jag kan nog inte beskriva det mer ingående än så.  Det är tur att jag inte är långsint, det brukar gå över rätt fort.... *ler*


Kommentarer
Postat av: Linda M

Aj aj aj... Inte roligt med sån sinnesstämning! Men jag kan känna igen mej, med en skillnad: jag kan oftast inte prata med NÅGON ALLS om det, eftersom det bara skulle göra mej ÄNNU MER irriterad. Bättre att bita ihop och flina upp sej, så går det över förr eller senare. Psyksamtal efter kl 04 vardagar kan du ha med mej, då är jag uppe och förmodligen med tanke på mitt humör när jag är nyvaken, oxå asförbannad och trött på allt och alla. You're not alone!! =)

2009-03-04 @ 06:49:56
URL: http://vassaklor.blogspot.com
Postat av: Helena

Haha, "jaha, en sån dag" det är min handsfree som mumlar, skyll på den ;)

Nu är den officiellt uppstartad igen, bloggen. Vet inte hur länge det håller dock :)

Puss på dig gullet

2009-03-06 @ 22:24:42
URL: http://uryala.wordpress.com

Skriv något kul här:

Namn:
Klart jag ska bli ihågkommen!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0