Nu sitter jag själv i mitt rum vid skrivbordet och blev precis klar med ommöbleringen.
Jag bor själv nu. Helena har flyttat. Hon tog sitt pick och pack och drog till porten bredvid.

Är vi ovänner är det många som undrar och NEJ det är vi inte. Hon kände att hon behövde få vara lite själv. Det förstår jag. Bo med mig, vara med en massa männsikor hela dagaen, med flickvännen hennes varje rast och sedan läsa läxor med mig och ibland med hennes tjej. Okej hos mig får hon sova i egen säng men det är ändå inte riktigt samma sak som att vara själv. Sen kommer hon hem på helgerna och bor i en etta och tjejen brukar följa med hem.
Det roligaste av allt är att Helena är en ensamvarg. Hon måste få egen tid annars går hon under. Det har fungerat över förväntningarna hela tiden och jag har inte klagat en enda gång. Kommer inte göra det häller. Jag stödjer min före detta sambos beslut att flytta till ett enkelrum.

Hoppas du trivs i ditt nya rum Helena. Du bor ju trotts allt nästan vägg i vägg med mig :-)

Det första jag gjorde var att flytta sängarna så att jag nu har en dubbelsäng ...... YES!!!!

Sedan gjorde jag som en liten studiehörna.

Med allt plugg jag har nu så kände jag att det va dags med det.
Seriös ända in i själen just nu.

Kommer bli tomt när jag ska sova i natt.

Jag känner en sån stor glädje i hjärtat att jag inte kan sluta att le. En sten har lyfts bort från mitt inre. Min inre oro och ångest är nu borta helt.
Fan va skönt att jag nu har hört min väns röst och veta att allt är bra. Jag har inte förstört allt! Hon finns kvar. Den oron jag har haft inom mig dom senaste veckorna går inte att beskriva. Vänner ska finnas kvar oavsett vad. Dom ska finnas där i alla förändringar och alla vägskäll. Jag borde ha förstått att hon inte skulle försvinna men mina spöken i min hjärna spelade mig ett spratt och intalade mig att hon nu va borta. Men nej. Som den underbara vän hon är så förstod hon.
"Alla går igenom perioder" sa hon och du har så rätt!!!

Inte nog med att mina demoners oro har klarat upp sig, så har jag haft utvecklings samtal med min ansvariga lärare för utbildningen också.
Och som allt annat med min utbildning är det inte riktigt som ett vanligt utvecklingssamtal som man har i skolan, där man går igenom hur man ligger till i kurserna och vad lärarna har haft att säga.
Självklart fanns den biten med och det var riktigt bra.
Jag törstar efter kunskap och nästan gappar som en fågelunge efter mat efter mera utmaningar att bita i :-) Det va inte dumt att få höra det inte. MADDEMADDIS är duktigt i skolan och blir uppmärksammad för det också :-)

Med på utvecklingssamtalet va också en personlig utvärdering. Kent och jag satt och pratade om mitt inre och om vad som finns gömt där inne.
Allt är en process i denna utbildning och jag har utvecklats enormt sen skolan startade i augusti förra året. Kul att folk har märkt det och att det inte bara va jag som inbillat mig :-)

Sista dagen på jobbet för denna gång. Sen är det helg och sedan är det åter igen dag att åka tillbaka till skolan.

I dag och igår va det lugnt och fint på jobbet. Kauset som va tidigare i veckan har lagt sig och man kan andas ut och faktist ta lite små raster om man skulle vilja.  SKÖNT!

Även fast det är kul att komma in och gästspela lite några dagar så är jag riktigt glad över att jag bara gör detta på frivillig basis och inte har det som heltids syselsättning.
Det är inte min grej att sitta i en operatörs stol i flera timmar i streck och ta hand om diverse problem och skrickande männsikor. Jag ska vara ute och se folket i ögonen. Det som förvisso är bra är att jag lär mig att hålla humöret uppe i svåra läggen.

I går brast det för mig en liten stund och jag skällde ut en kund efter noter och senare vissar det sig att det faktist va hon som hade haft rätt och jag hade fel. *UPPS*

Men bortsätt från det så har det gått bra. Känns konstigt att jobba med nästan helt ny personal. Alla som är "mina" gammla kollegor jobbar natt denna vecka så jag har knappt fått sett dom. Dom andra är jätte trevliga också, men det känns liksom annorlunda bara.