När jag hade varit hemma hos föräldrarna skulle jag skjusa hem Jessi ( en av mina kusiner ) till stuvsta där hon bor tillsammans med min moster med familj. På  vägen dit passerade vi en stor parkeringsplats full med polisbilar och en massa civila bilar. Jag tänkte "garanterat att jag kommer bli stopad för något på vägen tillbaka hem till mig" Min vanliga tur. Sen funderade jag "Hoppas fan jag har körkortet med mig". Mycket riktigt. När jag släppt av Jessi och va på väg tillbaka så lös en polis kvinna en röd lampa mot mig och vinkade in mig på den stora parkeringen. Jag ställde mig snällt bakom en annan bil och väntade på att en polis skulle komma fram.....

Jag tittar på polisen som står och håller på med föraren i bilen framför mig. Och då ser jag vem det är.. Jocke. En kille jag pluggade med året jag bodde i Trosa, Han va riktigt snygg i uniform måste jag säga.

Han såg mig oxå och log tillbaka. När han va klar med föraren framför var det min tur.

Han kom fram med ett stort leende och undrade hur det va med mig. Vi utbyta dom vanliga artighets fraserna och sen va det dags för kontrollen ( som han förövrigt höll på att glöma, jag va tvungen och påminna honom ).

Det va då jag kom på det..." fan hur va det nu, med körkortet. Hade jag det med mig eller?" Jag började diskret leta i fikorna... och YES där låg det. Tillsammans med visa kortet... pjuuu

Han tog emot körkortet ( utan att titta på det ) och fortsätte att prata. Tillslut började hans kollegor undra vad han höll på med, så dom kollade lite diskret in i bilen på håll.... Eller nästan alla. En kille ( för övrigt riktigt fin ) gick runt min bil och stannade vid Jocke och frågade varför han stog där och log så stort. Och sen undrade han vem jag var, samtidigt som han böjde sig ner och log lite snett mot mig.
Det måste väl ha sett lite kul ut eller nåt. Tillslut va jag tvungen att åka. Jocke va ju faktist på jobbet och jag skulle vidare till Helena.

Åkte till Helena och kollade på en film. Mysigt som alltid!!

Helena, som har tre katter, gav mig lite kattgodis och vitaminer för att ta med mig hem till Svenne. Jissa om jag va poppis när jag kom hem med allt gott ?! Han kunde inte sluta prata. Han gick och strök sig på mitt ben så fort jag rörde mig och när jag va i köket satt han fint på golvet och väntade. Det har gåt tre dagar sen jag fick honom och han har redan fattat vart allt det goda finns.... Katter e inte dumm dom.