Innan jag ska börja att berätta om dagens äventyr i Vårberg så tänkte jag skriva lite om nattens samtal. Jag gick och la mig rätt tidigt i går. Runt tolv eller nåt. Hade legat i sängen ca 30 min när telefonen ringde. Jag hade lovat att hämta Håkan så jag svarade lite piggt och frågandes "e du redo för mig". Det va inte Håkan som ringde, utan en otroligt full kille vars namn jag inte tänker säga i denna blogg.

Han tyckte jag skulle komma in till stan eller så skulle han komma till mig... Jo, men visst du. För jag var verkligen på det humöret efter en dag med målarkläder och damm.  Han fick klara sig själv i nattens kyla.

I dag började dagen 07.30 med att soppa efter Svennes lek i kattlådan. Badrummet var full med sand. Efter det kunde jag slapna av och ta det lugnt med en kopp kaffe i handen. Cammen hade hjälpt mig i går att packa bilen med allt som skulle med. Blev dock lite rastlöss så jag började puttsa jobb skorna.
Tack cissi för grejerna!! Det behövdes. Pözz pözz på dig!!
Nu ser dom ut som nya.... ÅÅÅ vad avis alla på jobbet kommer bli. *ler*

När det var dags att börja bege sig så ringde telefonen . Det var västberga scherifen som ringde för att kolla om jag var vaken. En halvtimme försent men det gör inget. Alltid kul att prata med honom. Blir på så bra humör då!

När jag kom till Vårberg, där loppmarknaden är, så hade det redan bildats en kö för att komma ner i lastkajen. Gick rätt fort att komma in så det gjorde inget. 15 minuter tog det sedan hade jag parkerat bilen och var på väg in till djungeln av prylar.
Cammen och Bea hade redan börjat plocka upp och det såg ut som ett bombned slag. Tankarna slog runt i skallen. Fan hur ska vi kunna få detta sålt? kommer folk vilja ha vårat gammla skit? Vem är så dum att handla allt detta? Kommer vi bli tvugna att ta hem allt igen?!

Cammen ( organiserad som hon är ) hade med sig prislappar från jobbet, som vi började sätta på alla grejer. Fint och snyggt plaserades allt på våra två bord. Vi fick plats tillslut. Undertiden såg vi hur folk utanför dörrarna hade samlats. Dom väntade på att få komma in.


När dörrarna väl öppnades, stormade folket in. Det var som om startskottet för ett maratonlopp hade smällt av. Det va folk över allt. Och överhängande av folkmassorna stog vid ...Just det... våra bord. Vi hade väl dom snyggaste grejern Och den finaste uppläggningen.

Jävlar vilken kick det var att stå där och ha koll på allt och alla. Folk prutade hit och dit. Idioter över allt.
Kändes som om jag var på en marknad i Turkiet eller nåt.

Envis som jag är, så hade jag hand om avdelningen jackor. Det va ju där dom var hårdas med prutningen ( vilket passade mig utmärkt.  Jag älskar utmaningar ) Jag lycklades hova in lite pengar för Beas gammla jackor som igentligen inte är värda ett piss... Men men.. Har man talang så har man. Eller vad säger du Bea??


Tiden bara flög i väg och helt plötsligt var klockan ett och vi började bli hungriga. Inte fans det tid att lämna borden så jag sprang upp och inhandlade wok och tog med mig ner till tjejerna.


Undertiden kom det folk hela tiden. Fattar inte hur folk tänker i bland... Men men tur att vi inte är lika allihopa i världen. Vad tråkigt det hade blivit då..



Självklart tvingade jag Bea att posera med magen...


Bara 10 veckor kvar nu

Vi bestämde oss för att vi INTE tänkte ta med oss allt hem igen så vi ringde Bengan som kom med den STORA bilen. Allt som vi inte fick sålt åkte vi med till en återvinnings central ( eller vad det nu heter ).

Sedan var det dags att räkna i hop vad vårat lilla äventyr i dag hade slutat på..

Slutnotan blev  för lilla Maddis 802.50
                                 Bea       873
    Och vinnaren till dagens äventyr är Cammen som fick in hela 1050 kronor.

Grattis Cammen!

Måste slutledningsviss säga att dagen har varit riktigt rolig. Skulle lätt göra om det!!