Det trogna fikasällskapet

2009-05-07 @ 17:47:45
Tobbe ringde och väckte mig i dag för att han ville komma förbi på fika. Vilket absolut inte är ovanligt. I flera år har han ringt och väckt mig och tvingat upp mig, för att sätta på kaffe och fika med honom. Vi brukar sitta i timmar och prata om allt.

Har ni någonsin haft en vän av det mottsatta könnet som ni kan dela allt med? Och då menade jag inte en pojkvän. Utan någon som du enbart har som en vän. ( inga fysiska aktiviteter inblandade )

Det är Tobbe för mig. Vi har haft varandra som ett bollplank. Vi kastar ideer fram och tillbaka. skriker och gormmar på varandra. Hjälper varandra när vi börjar vackla i vissa frågor. Det är sprecielt att ha en sån vän. Man får liksom grabbarnas perspektiv på det hela. Sen hjälper det ju också att just Tobbe är så bruttalt ärlig att det inte går att ignorera.

Träffar jag en kille är en av dom första grejerna jag måste berätta, att jag har en vän som kan dyka upp. Det roliga är att jag behöver aldrig förvarana mina dejter om att jag har tjejkompisar som kan dyka upp när som hällst, utan av någon konstig anledning så får killarna för sig en massa om jag inte förvarnat om Tobbe först. Det har hänt att killen sover i rummet bredvid när Tobbe klampat in i köket på en kopp kaffe. I början höjer grabbarna ögonbrynnen men sen blir det liksom en del av livet!
Tobbe däremot är ju tvungen att godkänna mina val i livet och ska pront förhöra mig om allt.
Ingen är bra nog eller så är det så att jag bara gör dåliga val?!

Jag vet inte.


Kommentarer

Skriv något kul här:

Namn:
Klart jag ska bli ihågkommen!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0