Jajemen. Jag e fortfarande uttråkad som bara den. Jag känner att skogen och landet börjar sätta sina spår i mig. Jag är så trött på att inte vara med mina vänner. Vara nära när jag behöver dom och när dom behöver mig. Jag vill ha sommar och sol. Jag vill inte ha mer snö och blåst. Så fort snön är borta kommer det bli bättre. Då kommer folk komma ut ur sina hållor och alla blir sociala igen.

Det finns en sak som är bra just nu i alla fall. Jag har fått mig en glimt av dom fina ögona som går omkring på denna skola. Alltid lika fina varje gång!
Jag är lite rädd att om jag lär känna personen bakom ögonen, kanske dom förändras.